Målsättning & Läranderesultat
Lärandemålet för den här enheten är att: Bekanta oss med målen för hållbar utveckling (SDGS), hur de är kopplade till inkludering och börja fundera på deras sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensioner. Genom att förstå dessa komponenter kommer läsarna av denna modul att kunna koppla sitt arbete till social inkludering och använda den föreslagna metoden för att bedöma sina egna projekt och/eller organisationer.
Vid slutet av denna enhet kommer varje deltagare att kunna...:
a) Identifiera målen för hållbar utveckling
b) Förstå kopplingen mellan målen för hållbar utveckling och de sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensionerna av inkludering
c) koppla projektmålen till de globala målen för hållbar utveckling och använda indikatorer för att övervaka och bedöma deras inverkan i förhållande till utvalda globala mål
Inledning
Att förstå social inkludering i samband med Agenda 2030 är inte bara en akademisk strävan utan en kritisk nödvändighet för att främja en hållbar och rättvis framtid. Agenda 2030 med dess mål för hållbar utveckling (SDG) fungerar som en global färdplan för att ta itu med angelägna frågor, och social inkludering är en central del av den. Genom att fördjupa sig i den sociala inkluderingens dynamik kan individer, samhällen och beslutsfattare förstå inkluderingens mångfacetterade natur, som sträcker sig bortom ekonomiska parametrar. Genom att utforska denna skärningspunkt får vi insikter i de invecklade relationerna mellan fattigdom, ojämlikhet och utanförskap, och inser att framsteg måste vara heltäckande och inte lämna någon utanför. I strävan efter Agenda 2030 blir förståelsen av social inkludering en katalysator för transformativ förändring, som driver fram åtgärder som främjar mångfald, stärker marginaliserade befolkningsgrupper och skapar samhällen som prioriterar alla individers välbefinnande och möjligheter. Att omfamna social inkludering inom ramen för Agenda 2030 är inte bara intressant; det är absolut nödvändigt för att forma en mer inkluderande och hållbar värld för kommande generationer.
I det här avsnittet ges en översikt över målen för hållbar utveckling och vad de innebär, bedömningsmetoder och några exempel på verktyg för bedömning av grannskaps hållbarhet. Informationen, metoderna och exemplen är avsedda att användas av vuxna som arbetar i socioekonomiskt missgynnade bostadsområden. Tema 2 i denna modul visar sambandet mellan social inkludering och målen för hållbar utveckling samt andra dimensioner av ämnet.
Översikt över FN:s mål för hållbar utveckling (SDG)
Agenda 2030 för hållbar utveckling antogs vid FN:s toppmöte i New York den 25-27 september 2015. Agendan är en bred och universell politisk agenda med 17 mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG) och 169 tillhörande delmål som är integrerade och odelbara. Termen integrerad syftar på det faktum att de 17 målen för hållbar utveckling erkänner att åtgärder inom ett område kommer att påverka resultaten inom andra områden och att utvecklingen måste balansera social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.
Agenda 2030 bygger på millennieutvecklingsmålen och syftar till att vägleda medlemsstaterna att förändra sin strategi för att uppnå en inkluderande, människocentrerad och hållbar utveckling där ingen lämnas utanför.
Om målen för hållbar utveckling:
1. Ingen Fattigdom
Detta hållbarhetsmål handlar om att rikta in sig på de mest utsatta, öka grundläggande resurser och tjänster samt stödja samhällen som drabbats av konflikter och klimatrelaterade katastrofer. Målet syftar bl.a. till att a) minst halvera andelen män, kvinnor och barn i alla åldrar som lever i fattigdom i alla dess dimensioner enligt nationella definitioner och att b) bygga upp motståndskraften hos fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras exponering och sårbarhet för klimatrelaterade extrema händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer.
- Ingen hunger
Detta globala mål syftar till att avskaffa alla former av hunger och undernäring till 2030 och se till att alla människor - särskilt barn - har tillräckligt med näringsrik mat året runt. Detta innebär att främja hållbart jordbruk, stödja småskaliga jordbrukare och lika tillgång till mark, teknik och marknader. Det krävs också internationellt samarbete för att säkerställa investeringar i infrastruktur och teknik för att förbättra jordbrukets produktivitet.
- God hälsa och välbefinnande
Framsteg har gjorts när det gäller att ta itu med de viktigaste döds- och sjukdomsorsakerna, vilket har lett till ökad förväntad livslängd, minskad spädbarns- och mödradödlighet, framgångsrika insatser mot hiv och en halvering av antalet dödsfall till följd av malaria. Utmaningarna kvarstår dock, bland annat ekonomisk och social ojämlikhet, urbanisering, miljöhot, infektionssjukdomar som hiv och uppkomsten av icke smittsamma sjukdomar. Universell hälsotäckning är avgörande för att uppnå mål 3 för hållbar utveckling, som syftar till att utrota fattigdom och minska ojämlikhet. Vissa globala hälsofrågor som inte uttryckligen omfattas av målen för hållbar utveckling, t.ex. antimikrobiell resistens, kräver också uppmärksamhet.
- Utbildning av hög kvalitet
Målet att uppnå inkluderande utbildning av god kvalitet för alla understryker idén att utbildning är ett kraftfullt verktyg för hållbar utveckling. Detta mål syftar till att säkerställa att alla pojkar och flickor senast 2030 framgångsrikt ska slutföra kostnadsfri grundskole- och gymnasieutbildning. Det syftar vidare till att erbjuda rättvis tillgång till yrkesutbildning till överkomligt pris, utrota skillnader relaterade till kön och ekonomisk status samt uppnå allmän tillgång till högre utbildning av hög kvalitet.
- Jämställdhet mellan kvinnor och män
Det är viktigt att ge kvinnor lika rättigheter till mark och egendom, sexuell och reproduktiv hälsa samt till teknik och internet. Idag finns det fler kvinnor i offentliga ämbeten än någonsin tidigare, men att uppmuntra fler kvinnliga ledare kommer att bidra till att uppnå ökad jämställdhet.
- Rent vatten och sanitet
Effektiviteten i vattenanvändningen har ökat med 9 procent, men vattenstress och vattenbrist är fortfarande ett problem i många delar av världen. År 2020 levde 2,4 miljarder människor i länder med vattenstress. Utmaningarna förvärras av konflikter och klimatförändringar.
- Prisvärd och ren energi
Världen fortsätter att närma sig målen för hållbar energi - men inte tillräckligt snabbt. Med nuvarande takt kommer cirka 660 miljoner människor fortfarande att sakna tillgång till el och nära 2 miljarder människor kommer fortfarande att vara beroende av förorenande bränslen och teknik för matlagning 2030. För att säkerställa tillgång till energi för alla till 2030 måste vi påskynda elektrifieringen, öka investeringarna i förnybar energi, förbättra energieffektiviteten och utveckla politik och regelverk som möjliggör detta.
- Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Flera kriser gör att den globala ekonomin är allvarligt hotad. Den globala BNP-tillväxten per capita väntas avta under 2023. Utmanande ekonomiska förhållanden driver fler arbetstagare till informella anställningar. I takt med att ekonomierna börjar återhämta sig har den globala arbetslösheten sjunkit betydligt. Ungdomsarbetslösheten är dock fortfarande mycket högre än arbetslösheten bland vuxna, vilket tyder på fortsatta utmaningar när det gäller att säkra sysselsättningsmöjligheter för unga människor.
- Industri, innovation och infrastruktur
Tillverkningsindustrins återhämtning från coronapandemin (covid-19) är fortfarande ofullständig och ojämn. Den globala tillväxten inom tillverkningsindustrin bromsade in till 3,3 procent 2022, från 7,4 procent 2021. Framstegen i de minst utvecklade länderna (LDC) är långt ifrån tillräckliga för att nå målet att fördubbla tillverkningsindustrins andel av bruttonationalprodukten (BNP) till 2030. Medelhög- och högteknologiska industrier uppvisade dock robusta tillväxttal.
- Minskad ojämlikhet
Inkomsterna för de fattigaste 40 procenten av befolkningen hade ökat snabbare än det nationella genomsnittet i de flesta länder. Men nya, ännu inte helt entydiga bevis tyder på att covid-19 kan ha brutit den positiva trenden med minskad ojämlikhet inom länderna. Pandemin har också orsakat den största ökningen av ojämlikhet mellan länder på tre decennier.
- Hållbara städer och samhällen
För att uppnå detta mål måste insatserna inriktas på att genomföra inkluderande, motståndskraftiga och hållbara strategier och metoder för stadsutveckling som prioriterar tillgång till grundläggande tjänster, bostäder till rimliga priser, effektiva transporter och grönområden för alla.
- Ansvarsfull konsumtion och produktion
Det materiella fotavtrycket per capita i höginkomstländer är 10 gånger högre än i låginkomstländer. Världen ligger också långt efter i sina ansträngningar att halvera matsvinnet och livsmedelsförlusterna per capita fram till 2030. Globala kriser ledde till att subventionerna till fossila bränslen ökade igen och nästan fördubblades från 2020 till 2021.
- Klimatåtgärder: Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) betonar att det är nödvändigt med djupgående, snabba och varaktiga minskningar av utsläppen av växthusgaser inom alla sektorer, med början nu och under hela detta årtionde. För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C över de förindustriella nivåerna måste utsläppen redan minska och de måste nästan halveras till 2030, vilket bara är sju år bort.
- Livet under vattenytan
Det har gjorts vissa framsteg inom områden som utökade marina skyddade områden och bekämpning av illegalt fiske, men insatserna för att uppfylla mål 14, som handlar om att bevara haven och det marina livet, går inte tillräckligt snabbt eller omfattande. För att komma till rätta med detta finns det ett akut behov av snabba och samordnade globala åtgärder, vilket inkluderar: ökad finansiering av havsvetenskap, intensifierade bevarandeinsatser, naturbaserade lösningar, hantering av de sammanlänkade effekterna av mänskliga aktiviteter och att vidta brådskande åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna för att skydda världens hav och marina ekosystem.
- Livet på land
Trots vissa framsteg inom hållbart skogsbruk, skyddade områden och införandet av nationella värden för biologisk mångfald och redovisning av naturkapital har de flesta förbättringarna varit blygsamma. Det nyligen antagna globala ramverket för biologisk mångfald från Kunming-Montreal ger förnyad kraft åt mål 15 och innehåller fyra resultatinriktade mål som ska uppnås till 2050 och 23 delmål som ska uppnås till 2030.
- Fred, rättvisa och starka institutioner
I slutet av 2022 var 108,4 miljoner människor tvångsförflyttade i världen - en ökning med 19 miljoner jämfört med slutet av 2021 och två och en halv gånger så många som för tio år sedan. Strukturella orättvisor, ojämlikheter och nya utmaningar för de mänskliga rättigheterna gör att fredliga och inkluderande samhällen blir alltmer utom räckhåll. För att uppnå mål 16 till 2030 krävs åtgärder för att återupprätta förtroendet och stärka institutionernas förmåga att säkerställa rättvisa för alla och underlätta fredliga övergångar till hållbar utveckling.
- Partnerskap för att nå målen
Utvecklingsländerna brottas med en aldrig tidigare skådad ökning av de externa skuldnivåerna efter covid-19-pandemin, vilket förvärras av utmaningar som rekordhög inflation, eskalerande räntor, konkurrerande prioriteringar och begränsad finanspolitisk kapacitet, vilket understryker det akuta behovet av skuldlättnader och ekonomiskt bistånd. Flödena av offentligt utvecklingsbistånd (ODA) fortsätter att nå rekordnivåer, men ökningen 2022 beror främst på utgifter för flyktingar i givarländerna och bistånd till Ukraina.
Att koppla målen för hållbar utveckling till sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensioner av inkludering
Som framgår av Tema 1 är de globala målen för hållbar utveckling sammankopplade och kopplade till en eller flera dimensioner av inkludering. För att förstå kopplingen mellan SDG:erna och de sociala dimensionerna av inkludering måste man först definiera social inkludering.
Social inkludering är en process för att förbättra villkoren för individer och grupper att delta i samhället. Människor deltar i samhället genom marknader (t.ex. arbete eller kredit), tjänster (tillgång till hälsa och utbildning) och utrymmen (t.ex. politiska och fysiska).
Globala hållbarhetsmål som "Ingen fattigdom", "Ingen hunger" och "Minskad ojämlikhet" är alla kopplade till de sociala dimensionerna av inkludering såväl som till de ekonomiska.
Ojämlikhet och fattigdom är resultat eller konsekvenser, medan social exkludering omfattar både resultat och den pågående processen. Social exkludering sträcker sig ofta bortom fattigdom och har i vissa fall ingen koppling till fattigdom överhuvudtaget. Dessutom är det så att medan begrepp som fattigdom och ojämlikhet ofta handlar om konkreta eller materiella omständigheter, handlar social inkludering främst om immateriella aspekter av en individs liv. Tänk t.ex. på en hypotetisk homosexuell man som bor i ett välbärgat område. Han kanske inte upplever fattigdom eller ens påverkas av ekonomisk ojämlikhet, men han är utan tvekan marginaliserad, och i vissa länder kan han till och med utsättas för livshotande risker. En människas identitet kan fungera som en primär indikator på hennes utanförskap.
Följande diagram visar hur inkluderande utveckling och hållbar utveckling hänger ihop och presenterar på ett visuellt sätt hur de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av inkludering är inbäddade i målen för hållbar utveckling.
Källa: Hållbara utvecklingsmål och inkluderande utveckling, Open Access Paper Publicerad 18 april 2016
Övervakning och utvärdering av framstegen mot målen för social inkludering (indikatorer och mål för att mäta framstegen)
Ett förslag på hur man kan följa upp och utvärdera framstegen mot målen för social integration är följande:
1. Definiera tydliga mål:
- Definiera tydligt de specifika mål för social inkludering som projektet syftar till att uppnå. Till exempel att öka tillgången till utbildning eller förbättra de ekonomiska möjligheterna för marginaliserade individer.
2. Identifiera nyckelindikatorer:
- Välj relevanta indikatorer som direkt mäter framstegen mot social inkludering. Dessa kan inkludera:some text
- Tillgång till utbildning:some text
- Indikator: Inskrivningsgrad av marginaliserade grupper i utbildningsprogram.
- Mål: Öka antalet inskrivna med X% under projektets löptid.
- Ekonomisk integration:some text
- Indikator: Sysselsättningsgrad eller inkomstnivåer för de individer eller grupper som avses.
- Målsättning: Uppnå en viss sysselsättningsgrad eller inkomstökning för deltagarna.
- Tillgång till tjänster:some text
- Indikator: Förbättrad tillgång till hälso- och sjukvård eller sociala tjänster för marginaliserade grupper.
- Målsättning: Minska tiden/avståndet för att få tillgång till viktiga tjänster med X%.
- Tillgång till utbildning:some text
3. Insamling av baslinjedata:
- Samla in uppgifter om de valda indikatorerna innan projektet startar. Detta fungerar som en baslinje mot vilken framstegen kommer att mätas.
4. Regelbunden uppföljning av framsteg:
- Kontinuerlig uppföljning av de valda indikatorerna under hela projektgenomförandet.
- Samla in data regelbundet för att förstå hur situationen utvecklas.
5. Periodisk utvärdering:
- Genomföra regelbundna utvärderingar för att bedöma framstegen mot målen.
- Identifiera eventuella avvikelser från de förväntade resultaten och orsakerna till dem.
6. Feedback från intressenter:
- Be om återkoppling från målgrupperna och andra intressenter (t.ex. samhällsmedlemmar, förmånstagare) för att förstå deras uppfattningar och erfarenheter av social inkludering.
7. Justera och anpassa:
- Gör nödvändiga justeringar av projektaktiviteter och strategier baserat på utvärderingsresultaten. Flexibilitet är nyckeln till att hantera nya utmaningar.
8. Utvärdering av effekterna:
- När projektet är avslutat ska en omfattande utvärdering av effekterna göras för att bedöma projektets övergripande effektivitet när det gäller att uppnå målen för social inkludering.
9. Rapportering och dokumentation:
- Håll tydliga register över alla data, bedömningar och utvärderingar.
- Regelbundet rapportera om framsteg till projektfinansiärer, intressenter och samhället i stort.
10. Delning av kunskap:
- Dela insikter och lärdomar med andra icke-statliga organisationer och organisationer som arbetar med liknande initiativ för social inkludering för att kollektivt främja bästa praxis.
11. Kontinuerligt lärande och förbättring:
- Använda projektets resultat och utvärderingar för att informera om framtida projekt och initiativ. Kontinuerligt lära sig och förbättra strategier för att öka den sociala integrationen.
Genom att följa detta ramverk kan icke-statliga organisationer och vuxenutbildningsorganisationer effektivt övervaka och utvärdera sina framsteg mot målen för social inkludering och säkerställa att deras projekt har en meningsfull inverkan på marginaliserade individer och samhällen.
Verktyg för bedömning av hållbar utveckling i grannskapet
NSA-verktyg (Neighbourhood Sustainability Assessment) är frivilliga betygssystem som används för att certifiera hållbarheten i stadsdelar som genomgår nybyggnation eller stadsförnyelse. Verktygen består av kategorier och indikatorer som är utformade för att bedöma specifika prestationer. Syftet är att kvantifiera planerade insatser och tilldela en slutpoäng som återspeglar stadsdelens övergripande hållbarhetsprestanda.
Det sätt på vilket de tillämpas illustrerar andra frågor som inkludering och ett hälsosamt liv i olika stadsdelar. Med andra ord, genom att använda dessa verktyg för att bedöma den miljömässiga hållbarheten i en stadsdel, understryker resultaten den sociala dimensionen av hållbarhet.
Exempel från NSA
Några NSA-verktyg är Building Research Establishment Environmental Assessment Method (BREEAM), som var det första verktyget för hållbarhetsanalys. Det publicerade namnet är BREEAM Communities och det innehåller följande kategorier: styrning; socialt och ekonomiskt välbefinnande; resurser och energi; markanvändning och ekologi; transport och rörelse; innovation). Ett annat är DGNB Districts som utvärderar fem tematiska områden: miljökvalitet, ekonomisk kvalitet, sociokulturell och funktionell kvalitet samt teknisk kvalitet och processkvalitet. Enligt detta protokoll ska människors hälsa och lycka stå i centrum för beslutsfattandet när det gäller design och konstruktion.
